Kvinnan som smörjer Jesu fötter i fariseen Simons hus |
Jesus gick in i Kafarnaum. En romersk officer skickade då bud till Jesus för att han skulle rädda en tjänare som var nära döden. Det var inte vilket bud som helst utan några av judarnas äldste. De vädjade till Jesus och sade att officeren hade låtit bygga synagogan åt dem. Arkeologer har för övrigt funnit rester av denna. När Jesus närmade sig officerens hus skickade denne vänner som meddelade att officeren inte ansåg sig värd att ta emot Jesus. Men om han bara sade ett ord skulle tjänaren bli frisk. Jesus sade då till dem som följde honom: "Jag säger er, inte ens bland israeliter har jag funnit en så stark tro." När de utskickade kom tillbaka var tjänaren frisk.
Jag blir glad över att Jesus inte bara vänder sig till israeliter. Intressant med denna text är att en officer ur ockupationsmakten har närmat sig judarnas tro och till och med helt förlitar sig på Jesus. Det var just det som inte fick hända. Ockupanterna fick inte bli vän med fienden. Därför byttes soldaterna ofta ut. Men denne officer hade kanske ett längre förordnande. Han hade blivit vän med judarnas äldste och låtit bygga en synagoga. Naturligtvis bröt också Jesus mot starka konventioner när han inlät sig med fienden.
Kvinnan som smorde Jesu fötter möter vi lite längre fram i kapitlet. Jesus hade blivit inbjuden till en farisee för en måltid. En kvinna som var känd i staden för sitt syndiga leverne hade uppenbarligen tagit sig igenom murar och grindar för att komma in i huset. När Jesus låg till bords ställde hon sig bakom honom och började gråta. Hennes tårar vätte hans fötter. Och hon torkade dem med sitt hår - så laddat. Jesus märkte fariseens upprördhet och började då tillrättavisa honom för hans undlåtenhet att sätta fram vatten till Jesu fötter som var brukligt när man fick gäster. Han hade inte heller fått någon välkomstskyss eller fått sitt huvud smort i olja. Kvinnan hade kysst Jesu fötter och smort dem med balsam. Hon hade visat stor kärlek. Därför säger Jesus till henne att hennes synder är förlåtna. "Din tro har hjälpt dig. Gå i frid." De andra vid bordet undrade vem denne kunde vara som hade makt att förlåta synder. Åter igen är Jesus normbrytare när han lägger större vikt vid en enskild syndare än en så kallad rättfärdig.
Var nu denna kvinna Maria Magdalena, den goda skökan som har levt vidare som litterärt motiv i världslitteraturen? Tänk bara på Sonja i "Brott och straff"! I Lukas kapitel 8 kan vi läsa om kvinnorna som följde Jesus: "några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar: Maria, hon från Magdala, som sju demoner hade farit ut ur, Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, Susanna och många andra, som alla hjälpte dem [Jesus och lärjungarna] med sina tillgångar." Det är denna Maria från Magdala som forskningen kopplar till Maria Magdalena-traditionen, hon som är med Jesu moder vid korset och som möter den uppståndne. I detta avsnitt får vi också en bild av Jesus sällskap. Han och lärjungarna tiggde inte. De hade kvinnor från högre samhällslager som sörjde för dem ekonomiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar