Vetenskap versus lectio divina

Dukat för bibelläsning och fika

Igår läste vi Lukas kapitel 2. Men först några ord om bredvidlitteratur. Vår samordnare hade fått besked från Sensus att vi skulle få ett bidrag på ett par hundra kronor, alltså långt ifrån en bok till var och en. Så  hon köpte ett exemplar av Tom Wright, "Lukasevangeliet för alla" som jag nämnde i förra inlägget. Vi kan turas om att låna hem den, också använda den gemensamt under mötena.

Texten om Jesu födelse är bekant för oss alla. Det fanns inte så mycket att tillägga förutom några funderingar kring skattskrivningen, om hur mycket folk som måste ha varit i rörelse och huruvida man fick betala skatten direkt eller om registreringen bara var ett underlag för senare betalning. I Lukasevangeliet står att Josef som hörde till Davids hus begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids födelsestad Betlehem. Jag hade sett något tv-program som problematiserade det. Jag antydde att det kunde vara en efterkonstruktion för att passa in i den bibliska berättelsen och  förutsägelsen om att judarnas frälsare skulle födas i Betlehem. Med största sannolikhet stannade Josef och Maria hemma, läser jag nu i Illustrerad Vetenskap. Skattskrivningen som den beskrivs i Lukas är helt orimlig, säger bibelforskaren Cecilia Wassén på svt/vetenskap som också sammanfattar vad vi egentligen vet om Jesus. Det är tio mil fågelvägen mellan Nasaret och Betlehem.

Sådana undringar och reflexioner var helt legitima i den grupp i höstas,  där vi studerade Johananesevengeliet. Där hade vi en präst som samtalsledare. Igår tyckte ett par deltagare att det var onödigt att fastna i detaljer. Vi skulle tro på vad vi läste och försöka få fram vad Bibeln säger oss idag. Jag var naturligtvis öppen för det, men när det kom till kritan var det svårt just med denna text. Vi två i gruppen som inte är rädda för att "fastna i detaljer" är, kanske inte oväntat, skolade i vetenskapligt tänkande i egenskap av språk- och litteraturvetare. En annan läsning är den så kallade lectio divina, gudomlig läsning, där man utgår från sin Gudslängtan.

I nästa bibelstycke talas det om hur Maria och Josef  kommer med Jesus till templet i Jerusalem "när tiden var inne för deras rening enligt Moses lag". Att de skulle ta sig till Jerusalem i stället för närmaste synagoga var väl inte heller troligt, för att fortsätta på ovanstående resonemang. I alla fall får där Symeon som väntat länge på Herren erfara att den lilla gossen är Messias. Symeon har nu fått skåda frälsningen som Gud har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och åt Israel. Likadant sker med Hanna, en gammal kvinna med profetisk gåva, som nu kom att berätta om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.

Detta talas det också om på Kyndelsmässodagen i kyrkorna. Den inföll förra söndagen. Och jag har fått bilder från barnbarnen i katolska Luxemburg, där de gått med ljuslyktor till grannhusen, sjungit - och fått godis.