Stängda kyrkor, en begränsning av rätten till religionsutövning

Det här är en bild inifrån katedralen i Echternach. Vi tittade in för en vecka sedan under ett besök hos sonens familj i Luxemburg. Kyrkorna är där öppna för gudstjänster. I bänkarna är det markerat var man får sitta. Det finns platser avsedda för större familjer också.

När det i höstas var möjligt med gudstjänst i Sverige fanns liknande markeringar i bänkarna. Upp till 50 personer fick man vara. Men sedan ett halvår tillbaka ungefär kan man inte mötas för mässa och gudsgemenskap i våra kyrkor. Däremot kan man gå på restaurang och titta på hockey tillsammans. Gudstjänst i ett kafé får man inte ha. En präst i Betelkyrkan ansökte om det. Man får inte heller titta på gudstjänst i ett kafé. Men hockey skulle alltså gå bra. 

I en affär eller restaurang är regeln att det ska finnas tio kvadratmeter för varje person. Inför påsken, kyrkans största högtid, började detta också gälla för konsthallar och museer. Mikael Oscarsson, riksdagsledamot för KD, ställde då en skriftlig fråga till socialminister Lena Hallengren om varför annat skulle gälla för kyrkorna. Hon svarade att i en butik, ett museum eller en konsthall kommer och går besökare under långa öppettider. Vid religiösa sammankomster samlas många människor under en begränsad tid. Där behövs ett fast deltagartak. Det är åtta stycken, men hon nämner inte siffran. Vid begravningar får man vara 20. Restauranger nämner hon inte alls. Och inte att samma gäller för små kyrkorum och stora katedraler.

I Luxemburg har restaurangernas terrasser nu öppnat. Men man får inte sitta inne. Dock är kyrkorna öppna för besökare och mässor. I Frankrike är de öppna om man sitter med vissa bestämda mellanrum och bär skyddsmask. Säkert i många andra länder också. Tysklands Angela Merkel backade inför påsken om strängare regler, vilka bland annat skulle innebära stängda kyrkor.

Ute i Europa och i USA har trossamfund protesterat mot speciella regler för kyrkor. Som exempel förklarade Frankrikes högsta förvaltningsdomstol att regeln om högst 30 personer vid religiösa sammankomster var oproportionerlig i relation till att skydda allmänhetens hälsa. Det var en allvarlig och olaglig begränsning av rätten till religionsutövning, slog domstolen fast. Från samfund i Sverige har det inte hörts några stora protester, vare sig från Svenska kyrkan, frikyrkor, synagogor eller moskéer. Man har ställt om till digitala möten. Men det är inte alls samma sak som att samlas i kyrkorummet.