Samlingar inför hösten

NU har regnet kommit även till Stockholm och ostkusten. Efter det blir det höst med svalare väder. Regnet mot rutan skapar en skön stämning i hörnet av mitt lilla bibliotek, där jag sitter och skriver. Jag tycker det är härligt på sommaren, men jag tycker också om hösten. Alltsedan jag började skolan har jag levt i terminer. Jag studerade i många år på universitet och undervisade där. De senaste åren har det blivit samtalsgrupper och bibelstudier i Högalids församling.

Bokhöstarna är också något att se fram emot. Jag recenserar regelbundet i litteraturmagazinet.se och har varit på Bokmässan i Göteborg några gånger i slutet av september. Det är en trevlig tillställning. Där har jag kunnat träffa de andra skribenterna som är utspridda över landet.

Vi har haft pandemi, men nu har livet lättats upp för många. I torsdags var jag på Norstedts förlag med pressträff och mingel. Ett antal utvalda författare presenterade sina böcker. Efteråt fick jag glädjen att prata med Therese Bohman, en av mina favoriter. Hennes nya roman "Andromeda" kommer jag att recensera den 12 september. Det var också roligt att träffa kulturjournalister från radio och tidningar.

I onsdags presenterade Verbal förlag sin höstutgivning i samarbete med nya Hornstulls bokhandel och Hornstulls bibliotek. Särskilt intressant tyckte jag Beata Hanssons och Vesna Prekopic bok var, "Papporna, sönerna och våldet". Jag har bloggat om den på litteraturmagazinet. Det är en reportagebok. Författarna har intervjuat fäder som berättar om sitt liv, där våld spelat en avgörande roll. Hansson och Prekopic kommer inte med förslag på lösning av gängkriminaliteten, men männen i boken vill förmedla hur de lyckats skapa sig ett bättre liv.

Det blev också en mycket fin höstupptakt i kyrkan. Söndagsmässan var välbesökt. En diakon och en präst skulle avtackas. Det var förstås vemodigt för dem som känt dem väl. Men det ledde till att smörgåsen efteråt följdes av tårta Jag mötte flera bekanta från olika sammanhang, både från jympan och bibelgrupper. Jag brukar inte stanna på kyrkkaffet. Måhända blir det en ny vana. Men att jag gjorde det i dag berodde på att det skulle bli föreläsning efteråt. Tove-Junia Helminen förde oss med varsam hand genom sin teologie kandidatuppsats "Som en blixt från klar himmel". En litterär analys av Lukas 10, 17-24. Det bibelstudiet samlade också många. Det gav en bra känsla och en förhoppning om intressant bibelläsning i höst tillsammans med andra. Ännu finns ingen sådan grupp upptagen på församlingens kalendarium, så jag uppmuntrade till det.