27 juni 2013

Levandegjord historia (Elisabet Nemert, Röd måne)

Det började med att jag fick en ljudbok i present, Ljusets dotter. Jag hade bara lyssnat på en bok-cd en gång förut och var skeptisk. Dessutom var författarnamnet obekant för mig: Elisabet Nemert. Men jag blev fast och köpte Ödets hav när jag var färdig med den första. Elisabet Nemert är en historielärare som de senaste 15 åren på heltid ägnat sig åt att skriva, skönlitterärt och läroböcker. Hennes fiktiva berättelser lämpar sig för högläsning, och de har fått bra inläsare. De jag lyssnat på har Louise Raeder respektive Gunnel Fred lånat sina röster till. Ni kan läsa vad jag tyckte om dem här.

Nu har jag läst hennes senaste, Röd måne, som pappersbok. I den hamnar läsaren i 1600-talets Sverige. Det är tid för häxprocesser, det trettioåriga kriget och en drottning, Gustav II Adolfs dotter Kristina, som vantrivs på tronen.

Ridande på väg hem en höstnatt hittar Ingrid Ingmarsdotter ett barn som lämnats vid vägkanten. Hon upptar flickan som sin egen och ger henne namnet Indra. Jag slår upp namnet i Wikipedia och finner att det är en indisk manlig gud. Men mina tankar går till Indras dotter i Strindbergs Ett drömspel som stiger ned på jorden till de olyckliga människorna.

Nemerts Indra har av sin mor lärts upp till att bli läkekunnig och har även begåvats med helande krafter. Det är riktigt farligt på den tiden. I början iscensätts en häxprocess som liknar våra dagars som uppstår inom ramen för en juridisk prövning. Skyldiga utpekas för att kunna användas i en tvist av något slag, och barn suggereras att avge falska vittnesmål.

Indra blir en hjältinna som kämpar mot ondskan och får läsarens sympati. Författarens kvinnor är starka, men det finns också män som hjälper dem fram till lyckan. Liksom Ljusets dotter är Röd måne en askungesaga. Det är romantiskt, ja visst. Och det är lättläst. Handlingen flyter på. Jag tänker på Vibeke Olsson som också ser språket som ett redskap och inte något att experimentera med.

Kanhända gör sig boken ännu bättre som ljudbok. Det går att få den i det formatet också med Anna Maria Käll som uppläsare. Även í den refererande texten finns talspråkliga upprepningar som man riskerar att något reta sig på i en bok mellan hårda pärmar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar