Hösttermin i Högalid (Bibelgruppen)

Kyrkkaffe

De enda gånger jag befattar mig med kyrkkaffe är när det är min tur i bibelgruppen. Jag hade lovat att ta hand om första fikat om jag fick moraliskt stöd av Tage vad gäller kaffemaskinen. Den var läskigt annorlunda än den i vår förra lokal. Nu träffas vi under det stora kyrkorummet i stället för som förut i prästgårdslängan.

Jag upptäckte att jag hade mandelspån hemma. så jag kom på idén med toscakaka. Jag fick lära mig att laga sådan i skolköket. Men när gjorde jag en senast? Jag hade fått en nyutgåva av den klassiska "Sju sorters kakor" i present. Då skulle det väl gå.

Men jag stötte genast på patrull. Jag hade inget ströbröd hemma för formen. Där stod jag svettig efter lunchjympan och hade absolut ingen lust att gå ut och handla, fast jag har mindre än fem minuter till affär. Just nu skulle jag baka kakan! Då undrade jag om det räckte med att mjöla formen. Eller skulle då hela arbetet gå om intet om kakan fastnade? Jag googlade "mjöla en form" och kom till ett blogginlägg i litteraturmagazinet.se! Det var någon författare som skrivit om hur man lyckas med en sockerkaka. Okej, man kunde mjöla. Jag sa ändå tyst till Jesus att jag skulle tacka  honom om inte kakan fastnade i formen. Tack Jesus!

Fast ytan blev inte perfekt. Mandelsmeten blev rätt så blek. Vår samtalsledare sa att varför ska kvinnor alltid ursäkta sina bakverk. Ja, det är verkligen larvigt. Urlöjligt. Så jag tog tillbaka. Den var i alla fall god.

Andra Mosebok

Vi fortsatte vår läsning av Andra Mosebok. Vi hade kommit fram till 20 kap, De tio budorden. De kunde vi ju utantill och i rätt ordning när vi gick i skolan, Nu var det dags för uppfräschning. Förr ställde prästen frågan: Vad betyder det? Och facit fanns i Luthers kommentarer. Hans lilla katekes återfinns längst bak i psalmboken. Vi dröjde vid vårt tredje bud: "Tänk på vilodagen, så att du helgar den". För judarna är det fjärde budet. Det första är: "Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret".

Gunnar, vår präst, som kan mycket om det judiska förklarade att det budet inte ses som tvång utan befrielse och frihet. Det  hör ihop med att det viktiga för judarna var att få ett eget land där de fick fira sabbat. Då man firar sabbat öppnas en strimma mot himlen. Så ser man det. I budet i Andra Mosebok 20 kap står att ingen i hushållet får arbeta på sabbaten. Senare, i 31 kap, säger Herren till Moses att den som vanhelgar sabbaten ska straffas med döden. Enligt Gunnar finns inte dokumenterat att någon dödats. Men man dödar något i sig själv. Och livet går före. Om man måste operera akut gör man det.

Jag kunde dock inte låta bli att påpeka vilka idiotier budet kan leda till hos rättrogna. När en vän till mig var au pair hos en judisk familj i London fick hon rycka ut på sabbaten om larmet gick i deras juvelerarbutik. Det var hon som fick sköta kontakten med polisen. Och på hotellet i Jerusalem, där min son tagit in gick hissen upp och ned utan avbrott så man inte behövde trycka på någon knapp.

Kanske behöver man inte ha söndagsöppet. Det infördes på 70-talet enligt någon, och det stämmer nog.  Då arbetade min mamma på Obs i Sundsvall, och kön var lång när de öppnade. I Tyskland har man varit strängare. Den första tiden Lidl fanns i Sverige hade de stängt på söndagarna.

Jag tycker att som det är utformat i Andra Mosebok är det ett verklighetsfrämmande och otidsenligt bud. Luther förklarar sabbatsbudet: "Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte föraktar predikan och Guds ord, utan håller det heligt, gärna lyssnar till det och lär oss det." Ja, vi ska gärna gå till kyrkan på söndagen eller på annat sätt ta till oss Guds ord. Det är enklare att uppnå.