Barn i stan (Pettson i Kulturhuset)

Mamma Mu i Kulturhuset

Härom dagen var jag med mitt treåriga barnbarn i Kulturhuset. Jag hade bokat in oss på Pettsonutställningen och betalt 40 kr för mig som vuxen. Vi kom i mycket god tid, så vi hann vara en bra stund i barnbiblioteket på fjärde våningen också. Där fanns många möjligheter till klättring och kojor att krypa in i. Böckerna kom i andra hand för Dante denna gång. Men han tog fram en berättelse om en ko. Intresset avtog dock när jag börjat läsa och han insåg att den inte handlade om Sven Nordkvists Mamma Mu som han har hemma. Henne fick han i alla fall träffa på utställningen högst upp på femte planet innanför Panoramakafét. Där sitter Mamma Mu och gungar.

Det gick också att gå in i Pettsons kök och sätta sig bredvid honom i soffan. I verkstaden kunde barnen såga ved utan att skada sig. De kunde klä ut sig till Pettson-figurer, spela teater och trycka fram applåder själva. Smärre pyrotekniska effekter gick också att få fram. De är väl från boken "Rävjakten" kan jag tänka.

En tv-skärm fanns, där vi kunde följa Nasse på hans äventyr. Att Nasse var en Sven Nordqvist-skapelse visste jag inte. Vi såg filmen där Nasse inte vet hur han ska använda en stol och blir hånad av andra för sin okunskap. Det kände vi ju igen från Teater Tittut och deras musikal om Nasse!

Det allra roligaste tyckte dock Dante var att styra landsvägsbussen och från den reglera trafikljus på stolpen en bit bort alldeles själv. Har bussen något med Pettson att göra? Den kanske kör förbi i bakgrunden på någon bild i en bok? Eller så har jag missat något.

Efter en dryg timma gick Dante mot utgången. Mormor tog av sig skoskydden, och Dante skulle sätta på sig sina skor. Då säger han plötsligt att det inte var klart och springer tillbaka. Mormor krånglar på sig nya plastskydd. Hon får ont i fötterna av att gå barfota inne länge. Det får förstås inte Dante. Han springer i strumplästen.

Nu har han hittat en bok som jag ska läsa. Omslaget visar Mamma Mu som ska åka vattenrutschkana. Det är inte den som jag gett honom om när Mamma Mu är i badhuset. Nu är hon tillsammans med Kråkan nere vid en badstrand och ser längtansfullt på barnen som åker i kanan ner i vattnet. Det är bara det att boken är på arabiska. Det kan inte mormor, men jag förstår i alla fall att jag ska bläddra baklänges. Och visst kan jag berätta om bilderna.

När Dante för femte eller sjätte gången sitter på förarplats i bussen får vi beskedet att det är dags att stänga. Roligt var det i alla fall så länge det varade. Man får vara inne en och en halv timma.

Utställningen kan verkligen rekommenderas. Från två år står det på ett ställe, och det är nog en bra gräns. Men inte stenhård förstås om man kommer med småsyskon. För alla åldrar, läser jag också. Utställningen håller på till åtminstone den 10 september vad jag kan se.