Från Livets Ord till Katolska kyrkan

Den 9 mars 2014 konverterade Ulf Ekman och hans hustru Birgitta till katolicismen efter många år av ledande positioner i den pingstkarismatiska församlingen Livets Ord i Uppsala. Det väckte stor uppmärksamhet både inom kyrkliga kretsar och i medierna. I "Den stora upptäckten, Vår väg till Katolska kyrkan" berättar de båda om vad som ledde dem till det avgörande beslutet.

I första delen av boken vimlar det av människor. Paret gör många resor och slår sig ned på olika platser. I Jerusalem bor de i tre år och får kontakt med många olika trosriktningar. De nämner ett stort antal personer som varit viktiga för deras utveckling. 

De läser mycket båda två, teologisk litteratur och hagiografier. Birgitta blir fascinerad av sin namne Heliga Birgitta. 

I mitten av "Den stora upptäckten" finns ett centralt kapitel av Ulf, där han utkristalliserar viktiga linjer för sin vidare upptäcktsfärd. Han och Birgitta kom sommaren 2005 tillbaka till Uppsala och Livets Ord efter tiden i Jerusalem. På Livets Ord började Ulf undervisa om den kristna trons historia och utveckling. Förutom att han ville fördjupa sin personliga tro ville han nå en djupare förståelse av dogmerna. Han inriktade sig på tre begrepp: historicitet, autenticitet och auktoritet.

Väckelsekristendomen distanserar sig från äldre kyrkor. Ulf såg inte längre den vägen framkomlig. Den ledde bara till mer elitism och sekterism. Där saknas också en förståelse av sakramenten och liturgin som man ser som mekaniska formaliteter. Ulf ökade antalet nattvardsgångar på Livets Ord och skapade en mer ordnad form kring nattvarden. Den skulle accentuera betydelsen av Kristus verkliga närvaro i brödet och vinet. Han kände att han måste bejaka denna historiska tro för att vara trovärdig som kristen. Han kunde inte bara gå förbi Matteus 26:26-28, där Jesus själv säger att nattvardens bröd och vin är hans kropp och blod. 

Mot det autentiska i den katolska tron, sundheten, äktheten, enkelheten och noggrannheten, ställer Ulf diverse manifestationer i den moderna kristna världen. "Enskilda predikanter äkte runt eller framträdde på kristen tv med de mest otroliga anspråk. En del av dem verkade kommersialisera synen på väckelse och andligt liv."

När det gäller auktoritet funderar Ulf kring vad som är en äkta herdetjänst. "Kunde verkligen vem som helst träda fram och bara med hänvisning till att ´Gud talat till honom´ göra anspråk på att vara en ledare, pastor, evangelist eller profet?" Katolska kyrkans syn på läroämbetet blev för honom en sund motvikt mot en individualistisk och godtycklig bibeltolkning. 

Livets Ord bedrev en omfattande mission, bland annat i före detta Sovjetunionen. Där startades ett stort antal små, oberoende församlingar. Dessa växte snabbt på grund av den karismatiska förkunnelsen och det andliga liv som förmedlades. Efter några år uppstod dock problem. Vem avgjorde vilka som skulle få bli pastorer? Vem bestämde läroinnehållet? Vem hade rätt att handha disciplinärenden?

Ju mer Ulf reflekterade över dessa frågor desto mer insåg han att Katolska kyrkan hade genomtänkta svar och inte bara det. Den var svaret, skriver han. Han kände sig mer och mer manad att närma sig "Moderkyrkan".

Jag fortsätter att läsa med intresse.