16 september 2016

Nytt liv i bibelgruppen

I onsdags kväll var det dags igen för mig att ta min bibel och min anteckningsbok och bege mig upp till Högalidskyrkan. Bibelgruppens hösttermin skulle börja.

Till min förvåning och glädje var det sex nya deltagare, kvinnor i min ålder eller yngre. Vår samtalsledare Gunnar förklarade hur vi brukade gå till väga. Någon läser högt ett stycke bibeltext, och sedan talar vi om det. Gunnar hjälper oss med bakgrund. I sin tur har han Bo Giertz bok "Evangeliet enligt Lukas" att luta sig mot. För det är där vi finner oss nu, i Lukas, närmare bestämt i kapitel 11, vers 29.

Där alluderas till Jona. Så vi fick be Gunnar att återge historien ur Gamla testamentet. Jona levde i Nineve som hade blivit ett ställe för omoraliskt leverne och korruption. Gud ville att Jona skulle reda upp det, men han flydde ut på havet. Dock ledde hans närvaro på båten till att den började kränga. Det var hans fel menade medpassagerarna och slängde honom över bord. Så hamnade han i valfiskens buk. När han väl spolats upp på land återvände han till Nineve och folket omvände sig. Ungefär så.

Frågan kan ställas: Vem ska ta uppdraget? Vem är den rätta personen att vända en negativ utveckling? Kan till exempel någon träda fram i Syrien och rädda landet? Det ser mörkt ut trots en tillfällig vapenvila.

I vers 37 far Jesus ut i anklagelser mot fariseer och laglärda. Fariseerna tillhör ett renlärigt parti som lägger bördor på folk. De är religiösa poliser: sådana kläder ska ni ha, sådana tofsar, den vägen ska ni gå. Då och då påbjuds fasta och bönetider. Gunnar sa att i Kista finns det kvarter där män går runt med käppar för att tillrättavisa, kvarter som inte polisen rår på.

I alla tider och trosriktningar har det uppstått motreformationer, där glädjen vunnit över laglydigheten. Jesus är glädjen. Vad skulle Jesus ha gjort? är en bra fråga att ställa. Han är generös och har tilltro till människan.

En av de nya bar ett kors om halsen och berättade att henne närstående personer hade ansatt henne i trosfrågan. Det var så kallade kulturmänniskor. Det hade gjort henne ledsen. Men i själva verket var hon glad. Att bli troende var det bästa som hade hänt henne.

Så  härligt med nya medlemmar! Hoppas att de kommer tillbaka nästa gång. Vi träffas ojämna veckor på onsdagar kl 17.30 i lokalen under kyrkan, och håller på till kl 19.