Är uppståndelsen sann? (Dick Harrison, "Jesus")

Jag tycker mig känna Jesus ganska väl genom evangelierna och Svenska kyrkans tradition. Men på bokrean fick jag syn på Dick Harrisons "Jesus" och blev nyfiken på hur en historiker uppfattar honom och händelserna omkring.

Först konstaterar han att Jesus var en historisk person men att vi inte vet hur han såg ut. Bland icke-kristna skribenter kan judiske Flavius Josefus nämnas som vid första seklets slut hade en notis om "Jesus, en vis man". Denne anklagades av högt uppsatta judar. Pontius Pilatus lät döma och korsfästa honom. Men hans anhängare, de kristna, fortsatte att vörda honom. 

De huvudsakliga källorna om Jesu liv är emellertid de fyra evangelierna, Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Markus, det äldsta, skrevs någon gång mellan år 60 och 75. De tre första kallas för synoptikerna, de samsynta. Johannes, som är det yngsta evangeliet, avviker vad gäller kronologin och viktiga händelser. Vinmiraklet i Kana och återuppväckandet av Lasaros finns bara hos Johannes. Synoptikerna beskriver Jesus som en barmhärtig och fördomsfri människa, skriver Harrison. Johannes lägger stor tyngd vid hans gudomlighet.

Det finns ingen anledning att ifrågasätta Jesu dop. Jesus inledde sin verksamhet efter att Johannes döparen fängslats. I de synoptiska evangelierna kan vi läsa att Jesus stod i centrum för en gruppering i Galileen. Det fanns flera andra rörelser inom judendomen, men Jesu väckelserörelse skilde sig från dem. Han tog emot alla slags människor i sin krets: fiskare, tullindrivare, - och kvinnor. Det var inte vanligt. Han välkomnade barn, prostituerade och äktenskapsbryterskor. Han satte sig över judiska fördomar mot samarier och romare. Maria från Magdala var en kvinna som fick en viktig roll. Hon följde Jesus och lärjungarna genom Galileen, närvarade vid korsfästningen och blev den första att vittna om hans uppståndelse. Att hon skulle ha varit en prostituerad var ett påhitt av Medeltiden.

Dick Harrison resonerar kring flera händelsers historiska trovärdighet, men här tar jag bara upp det som är svårast att förstå för icke-kristna, det vill säga uppståndelsen. Han menar att en av följande fem saker skett: 

Maria från Magdala och de andra kvinnorna skulle ha tagit bort stenen framför graven, burit ut Jesu kropp och begravt den i hemlighet någon annanstans. Men då skulle Pontius Pilatus vakter inte funnits där och ingripit.

Lärjungarna själva skulle ha tagit bort kroppen. Då skulle inte heller vakterna gjort sitt arbete. Det förutsätter också att lärjungarna spelade förvånade när de uppskrämda kvinnorna uppsökte dem.

Romarna skulle ha tagit bort kroppen. Men vad skulle de haft för motiv till det?

Jesus skulle ha dödförklarats för tidigt, vaknat upp och smitit iväg till ett anonymt liv. Då skulle det heller inte funnits vakter som ingripit.

Det femte och sista är att Jesus verkligen uppstod.

Om det varit ett mysterium i en deckare skulle nog det mesta peka mot kvinnorna, skriver Harrison. De kanske hade fått vakternas hjälp att lyfta bort stenen för att smörja kroppen och sedan passat på att smussla undan den. Om vi emellertid förutsätter att vakterna gjorde sitt jobb ordentligt utan att avvika, somna eller mutas, återstår bara att Jesus uppstod från dödsriket. Sherlock Holmes skulle ha sagt att om du utesluter alla andra möjliga lösningar måste den enda som återstår, även om den förefaller osannolik, vara den sanna. 

"Samtal pågår" på Stockholms stadsbibliotek om supervalåret 2024

Igår kväll lyssnade jag på ett intressant samtal på Hornstulls bibliotek med anledning av det som kallas för supervalåret 2024, då 76 länder i världen  går till val. Moderator var journalisten Christian Catomeris. I panelen satt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi.

Ämnen  som avhandlades var demokratins ställning, klimatet och ekonomin. De val som kanske mest fångar vårt intresse här i Sverige är valen i USA och Ryssland samt valet till Europaparlamentet. 

Trump har stora chanser att  ånyo bli vald till president. Det kommer i så fall att få svåra konsekvenser, både för demokratin, Nato och klimatet. Han godkände inte resultatet vid förra valet och är misstänkt för att ha initierat stormningen av den amerikanska kongressbyggnaden 2021. Calmfors menade att Trump 2.0 skulle bli värre än den förra versionen. Trump omger sig nu med idel likasinnade som inte har någon vilja att stoppa honom. Men allvarligast enligt Calmfors är att vi med honom på presidentposten inte längre kan räkna med att bli skyddade av USA:s kärnvapenparaply. Det ökar risken för att Putin skulle använda kärnvapen. Ekonomiskt skulle Trumps tillträde leda till en ökande protektionism. Han har utlovat högre tullar, vilket är dåligt för tillväxten.

Åsa Wikforss använde sig av begreppet elektoral autokrati och gav Orbans Ungern som exempel. Ungern är ingen demokrati. Det säger alla de institut som studerat saken. Man har fria val, men den folkvalda ledaren har kontroll över pressen. Wikforss underströk vikten av kunskap. Folkbildning kan stå emot en odemokratisk utveckling i ett land. Polen har med det senaste valresultatet börjat vända en negativ utveckling. Möjligheten finns, eftersom Polen har ett starkare civilsamhälle, påpekade någon.

EU-valet kan leda till att högerpopulisterna får en 25-procentig andel av rösterna.  Det skulle kunna sända dåliga signaler till de nationella parlamenten, och klimatpolitiken riskerar att bli lidande. Åsa Persson framhöll att EU ska halvera utsläppen till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer). Det ska alltså ske under nästa mandatperiod. Det är viktigt att Sverige jobbar mer aktivt när det gäller omställningen och inte bara förlitar sig på EU. Calmfors insköt att han var enormt besviken på politikerna. När elpriset var högt på grund av brist tävlade de om att kompensera befolkningen för det. Man ska inte subventionera prisökningar på energi, enligt Calmfors.

Vad gäller presidentvalet i Ryssland är det dystert. Det fanns visserligen en röst i publiken som tyckte att väst skulle upplysa ryska folket i stället för att kriga. Panelen såg inte den möjligheten.