23 december 2014

God Jul och Gott Nytt År!

Glad ängel. Inköpt på rödakorsmarknad i Luxemburg.
År 2014 har varit fantastiskt för mig och min familj. Vi har fått nya medlemmar. Vår dotter och hennes sambo blev föräldrar till en son, och vi fick vårt första barnbarn. På juldagen blir han tio månader, och vi följer med stor glädje alla hans framsteg. Med tanke på den dramatiska förlossningen och oron dagarna därefter är det extra underbart att se honom upptäcka världen, se hur han kryper, reser sig upp och utökar sin räckvidd, kommunicerar med oss, leker tittut och säger "bampa".

Vi har fått en "svärdotter" också. Sonen har förlovat sig och flyttat ihop med en polska som har gjort succé hos oss alla. Det är en tjej med humor, mjuk och rar och med huvudet på skaft. Paret är bosatt i Luxemburg som det brukar stå i bröllopsannonserna. Det är roligt att vi genom henne får bekanta oss ytterligare med den polska kulturen - vi har redan varit ganska mycket i Polen. Vi umgås på franska och engelska, men sonen har börjat läsa polska och svärdottern svenska. Goda ambitioner! Vi försöker lära oss några fraser på polska. God jul heter Wesołych Świąt. här låter det. Sonen firar jul i Sosnowiec, så vi övar oss inför att facetima på julafton. Den 28 kommer de till Stockholm.

Kärleken har slagit till även för två av mina syskonbarn som har träffat sina tillkommande under året. En av systersönerna har förlovat sig och satt ut datum för bröllop i sommar. Vi har fattat tycke för de två flickvännerna och är glada att ha fått in dem i släkten.

Jag är så tacksam för dessa händelser. Tänk att man kan få sådant gratis som berikar ens tillvaro så mycket! 

Ibland får man kämpa hårt för sitt eget liv. Det vet jag. Jag önskar alla er som behöver en vändning att den kommer till er. Man får inte allt man ber om. Men förlora inte hoppet om det goda! Jag har fått flera bönesvar. "Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas." (Lukas 11:9)



5 december 2014

Iotakorset - en meditationsteknik

Iotakors. Foto: Anna Nordström
I onsdags var sista kvällen på terminen i bibelgruppen. Vi fortsatte att läsa i Andra Mosebok om israelernas uttåg ur Egypten som spelar en central roll för judarna och deras religion. På sabbaten tänds ett ljus för skapelsen och ett för uttåget. Gunnar, vår samtalsledare, gjorde israelernas slaveri i Egypten till en parallell till koncentrationslägren och befrielsen ur dessa. Själv har jag - och många med mig - i båda sammanhangen svårt med de grymheter som Gud låter äga rum innan han befriar sitt folk.

Vi tog också upp programmet för vårens sammankomster. Gunnar Lind och flera med honom i gruppen är engagerade i den koptiska kyrkan i Egypten. Gunnar har bott i Egypten och är ofta där. Några i gruppen har varit med på resor dit. Så kom förslaget om att måla iotakors upp. Iotakorset, vars benämning kommer av första bokstaven i Jesusnamnet, är nära tvåtusen år gammalt och har sitt ursprung just i den koptiska kyrkan. Det bestämdes att vi ska måla iotakors tillsammans under fastan.

Gunnar Lind har medverkat i en bok som gavs ut på Verbum 2012, "Måla och meditera med iotakors". Han har också varit nere i Egypten och undervisat munkar i konsten. Det är ganska speciellt att en svensk fått göra det när iotakorset egentligen är deras från början.

De färger som används är röd, gul, grön, svart, vit och blå. Ofta använder man förtryckta kors. Helst ska det vara på papyrus, men det är inte alltid lätt att få tag på. Då får man nöja sig med vanligt papper. Det ska bli som en meditation, där man flätar samman sitt eget liv med Jesus. Det låter stort, men jag ska försöka gå in i det förutsättningslöst. Först blev jag lite skraj. Jag är ju jättedålig på att måla! Men en dam i gruppen visade upp hur iotakors ser ut när man fyllt i färgerna. Då tänkte jag att det nog mest handlade om tålamod - snarare än konstnärligt hantverk. Enligt boken ska det fungera med barn också.

Kanske är vår lokal inte den bästa, ett vanligt samlingsrum i prästgårdslängan. Iotakors brukar målas under retreater, och det tar lång tid att förfärdiga. Vi får använda oss av flera kvällar. Även intagna på fängelser har använt sig av metoden. En morgon mötte Gunnar en fånge som var helt utmattad. Han hade suttit med sitt kors hela natten och gått in i den färg som står för smärta. Tanken är att man kan föra över svåra känslor till iotakorset som då fungerar som en symbol som bär dem utanför oss själva. Ja, spännande ska det bli. Och jag kommer att dela med mig här när det blir aktuellt.