21 december 2017

God Jul! från bloggen med André Gide, Pastoralsymfonien

Jag vill ge er en liten litterär pärla som virtuell julklapp. Det är André Gides "Pastoralsymfonien", en tunn bok med stor sprängkraft.

För några veckor sedan var jag på julmarknad i Söderköping. Bokhandeln, som är Sveriges äldsta och också har en antikvarisk del, var öppen. Jag sökte direkt på Gide. Och hittade! Det var ett väl bibehållet svenskt exemplar från 1946 i den fina Panache-serien. Året därpå fick André Gide Nobelpriset.

Jag har läst den på franska och kan säga att språket är både klart, nyanserat, poetiskt och vackert. Jag tror inte att man behöver ha franska kunskaper på avancerad nivå för att tillgodogöra sig innehållet. Men känner man sig osäker är förstås en svensk översättning till stor glädje. Det gäller bara att hitta den. På biblioteket finns den i vanligt format och som talbok från 2001. Annars gäller antikvariat, på stan eller nätet.

Det är en präst som för dagbok. Vid ett hembesök hos en gammal dam har han funnit en blind flicka, Gertrude, sittande vid spishällen. Hon är totalt negligerad, smutsig och skygg. Han tar med henne hem till sin familj. Han känner att det är något han måste göra.

Hustrun, som han beskriver som konventionell, blir inte helt förtjust. De har redan barn hemma att ta hand om. Lössen måste tvättas bort, och det är förstås hon som kvinna som får bada flickan.

Pastorn engagerar sig mer och mer i den unga Gertrud. Hon vet inget om världen, har inte varit utanför den gamlas stuga. Man kan säga att det blir han som skapar världen för henne. Han vandrar med henne och berättar om den schweiziska alpnaturen. Han går med henne på konsert för att  höra Beethovens Pastoralsymfoni. Det gör Gertrude lycklig men ställer också till komplikationer. Hon är intelligent, kommer med svåra frågor och anar att pastorn döljer saker för henne. Är världen verkligen så vacker? Efter att Gertrude opererats och fått synen tillbaka inträder den stora tragedin.

Självbedrägeri är temat. Pastorn berättar i jag-person för sin dagbok. Vi får hans version, och läsaren ser efterhand att den bild han ger av sitt förhållande till Gertrude skaver mot verkligheten.

För många år sedan hade jag litteraturcirklar på ett äldreboende. Jag läste högt ur "Pastoralsymfonien". Deltagarna blev så förtjusta att de ville köpa boken. Jag lyckades hitta några volymer på antikvariat.

När min son och dotter var halvstora läste jag ur boken för dem på vår semester. Även bland så unga hittade den hem. Så gå och låna eller jaga på antikvariat! Tipset om denna helt fascinerande lilla roman får bli min julklapp till er läsare. God Jul och Gott Nytt År!


7 december 2017

"En helig skrift ska lyfta oss mot ljuset från mörkret."

I går kväll var bibelgruppens sista sammankomst före jul. Det har blivit ganska mycket avbrott i höst. Jag har varit hos barnbarn i Luxemburg, och vår samtalsledare Gunnar har varit i Egypten. Han odlar sina kontakter där med den koptiska kyrkan. Dock var han inte i Sinai denna gång. Det var i norra Sinai, som enligt Gunnar är laglöst land, som IS förödande attack mot en moské ägde rum. Det var en sufistisk moské. En kvinna i gruppen som varit med i Egypten påpekade att det finns en vers i Koranen som säger att man har rätt att döda otrogna. Vad skulle hända om vi läste Bibeln så? sade då Gunnar. "En helig skrift ska lyfta oss mot ljuset från mörkret."

I Apostlagärningarna har vi kommit fram till det viktiga beslut som fattas i Jerusalem och som skildras i kapitel 15. Evangeliet och Nåden vinner över Lagen, Toran. Judarnas 613 bud ska inte gälla för de kristna, och omskärelse är inte ett villkor för att bli kristen och frälst. Alltså kan även hedningar omvända sig till den kristna tron. Men några regler skulle man hålla sig till för att underlätta måltidsgemenskap mellan kristna judar och hedningar som blivit kristna. Det gällde kött som använts i kultiska sammanhang, kött med blod i samt kött från kvävda djur. Detta hade dock ingen avgörande betydelse för frälsningen. Paulus placerade förbuden under kärleken. "Om du sårar din broder med vad du äter, då lever du inte längre efter kärlekens bud" skriver Paulus i Romarbrevet (kap 14:15).

Bibelgruppens kommentarer kretsade kring det förbjudna blodet. Där ligger vår blodpudding illa till och tyskarnas blodkorv. Och kan regeln om blodet ligga bakom Jehovas Vittnens förbud mot blodtransfusion? Men de är väl inte kristna? Eller? Gunnar menade också att det finns en offerkult inom kristendom som är problematisk i sammanhanget. Vi dricker Kristi blod.

Apostlarna sköter om sin hjord. De återvänder till platser där folk kommit till tro. De sprider också sin mission i vidare geografiska kretsar. Intressant är att det är en grupp kvinnor som tillsammans med Paulus och hans följeslagare grundar den första församlingen i Europa. En framgångsrik affärskvinna, Lydia i Filippi i Grekland, blir en lärjunge. I Filipperbrevet (kap 4:2-3) nämner Paulus två andra kvinnor där, Euodia och Syntyche. "[D]e har kämpat för evangeliet tillsammans med mig". En annan sak är att han i Första korintierbrevet (kap 14:34) skriver att kvinnorna ska tiga vid sammankomsterna. De orden är nog de enda som många känner till om Paulus. Och de är inte bra. Vi får trösta oss med att den tiden är förbi och att Jesus aldrig sade något sådant.