15 mars 2018

Romarbrevet och frälsning genom evangeliet (Bibelgruppen)

Paulus med sina attribut svärdet och boken
I går kväll kom det tre nya medlemmar. Vi hälsade dem varmt välkomna. Gunnar, vår samtalsledare, poängterade hur viktigt det är att läsa Bibeln tillsammans med andra. Sitter man ensam med texten blir det bara en massa döda ben, sa han.

Jag fick veta att gruppen läst ut Apostlagärningarna. Det kändes lite snopet, men jag hade varit borta två gånger på grund av skidsemester och influensa. Man hade valt att fortsätta med Romarbrevet som kommer direkt efter Apostlagärnngarna i Bibeln. Där fick jag alltså vara med från början.

Paulus brev till romarna är det längsta brevet. Därför kommer det först. Han dikterade brevet för skrivaren Tertius i Gajus hus i Korinth troligen under vintern 57-58. Paulus skrev till en församling som han inte hade träffat än. Annars skrev han till församlingar som han grundat och ville stödja och upprätthålla kontakten med. Till Rom kom Paulus som fånge. Där blev han sedermera avrättad, halshuggen med svärd. Som romersk medborgare kunde han inte bli korsfäst.

I Rom fick de första kristna hålla sina sammankomster i katakomberna som luktade lik. Ingen annan ville ta sig dit. De fick röka in rummen för att kunna vara där. Fisken blev deras hemliga symbol. Men efterhand växer de nybildade "husförsamlingarna" och behöver ledning när det gäller uppbyggnad och gudstjänstordning.

Efter brevets inledande hälsning understryker Paulus att det endast är evangeliet och Jesus Kristus som kan rädda den syndiga människan. Lagen i Gamla testamentet förmår inte ensam frälsa.

Sedan kommer ett stycke som jag tycker är grymt och svårt. Det handlar om att Gud låter de orättfärdiga som inte tagit till sig Guds goda skapelse få vältra sig i begär och orenhet. "Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse." Längre ner i texten: "De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden." Jag och flera med mig känner obehag inför detta textstycke, att Gud lät dem sjunka djupare ner i synden. Det blev en diskussion om huruvida det ibland måste gå mycket långt med människan innan det säger stopp. Gunnar besöker fängelser och ser sådant. Där det finns kloster på anstalten är ansökningarna så många att alla inte får plats.

Jag blir ändå inte lugn förrän vi kommer till kapitel 2. Där handlar det om dem som dömer andra men syndar själva. "Bryr du dig inte om Guds oändliga godhet, fördragsamhet och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse?" Det tidigare stycket handlar om dem som vänder sig ifrån Guds godhet. Men visst finns han där att ta emot deras bekännelse, ånger och längtan!

Under rubriken "Lagen inger skydd mot domen" upprepas kärnan i Paulus teologi om evangeliets betydelse för frälsningen. "Hedningarna har inte lagen, men om de av naturen fullgör lagens krav, då är de sin egen lag fast de saknar lagen. Därmed visar de att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan". Man måste enligt Paulus inte vara jude och omskuren för att bli kristen. Där hade Petrus och Paulus en tvistefråga, men Petrus fick ge sig vid apostlamötet år 49.