7 december 2018

Bibelläsning och den kristna församlingen

I onsdags samlades bibelgruppen för sista gången före jul. Vår samtalsledare Gunnar Lind ska pensioneras från Högalids församling i januari. En gång till kan vi i alla fall träffas och fortsätta i Matteusevangeliet. Att pensioneras känns för Gunnar som en slags sorgeprocess. Han älskar sitt arbete och tycker mycket om våra samtal kring Bibeln. Han skulle vilja ha en fortsättning, men han har inte fått något positivt besked från ledningen. Han vill inte heller stå i vägen för någon. Men saken är den att det inte planeras för vidare bibelläsning i Högalid. Då kom Carina i gruppen med ett bra förslag. Vi  har redan varit kopplade till kyrkans studieförbund Sensus. Statsbidraget har Gunnar skänkt till församlingen. I gengäld har vi fått låna lokaler. Ett liknande upplägg kan göras i vår. Carina tar på sig det administrativa ansvaret. Gunnar kan vara med hur mycket eller lite han vill. Hans fru vill ha honom hemma lite mer på kvällarna, sade han. Andra gäster kan också inbjudas.

Carina tyckte med oss andra att en församling i Svenska kyrkan bör ha bibelläsning på schemat. Inte en helt ohemul åsikt.

I Matteus tionde kapitel finner vi utsändningstalet. Jesus sänder ut  lärjungarna att gå till de förlorade fåren bland Israels folk. Han ger dem makt att driva ut onda andar och bota alla slags sjukdomar och krämpor. Lärjungarna räknas upp med sina tillnamn och släktförhållanden. En av dem, Matteus, var tullindrivare. Kan det vara samma Matteus som evangelisten? Gunnar ska ta fram mer information om lärjungarna till nästa gång. Alla lämnade de i alla fall sin vardag, sina närmaste och sina yrken för att följa Jesus.

De uppmanas att leva i fattigdom, obekvämt utan maktens attribut. De ska ha varken sandaler eller stav. Varför? undrar vi i gruppen. Vi kommer fram till att om lärjungarna själva är hjälpbehövande blir de jämlika med de människor som de möter. De också blir beroende av andra.

Jesus förbereder dem på att de kommer att möta stora svårigheter. De ska bli hatade för Jesu namn. Men de ska inte vara rädda. "Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen." (Matteus 10:28) Jesus säger att han inte kommit med fred till jorden utan med svärd. Han har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, och så vidare. Så hårda ord. Men Jesu kärleksbudskap kommer också att väcka ondska. Sådant kan hända när man vänder sig mot det bestående, speciellt om någon tjänar på att bevara status quo. Att ta ställning mot massan är utmanande

Orden "var inte rädda" eller "frukta ej" lär upprepas 366 gånger i Bibeln. Det är till sist Gud som avgör. Men vi ska prioritera rätt när det är svårt, säger Gunnar. Att han, bondsonen, valde prästyrket var inte populärt, berättar han för oss.

Den 16 januari träffas bibelgruppen igen. Den 20 januari ska Gunnar hålla sin avskedspredikan i Högalidskyrkan. Tills dess: God Jul och Gott Nytt År!

22 november 2018

Människors tro och Jesu under

Det var fyra veckor sedan bibelgruppen träffades, eftersom vår samtalsledare Gunnar Lind hade varit i Egypten igen. Han besöker ofta klostren ute i öknen. Han berättade om en eremitmunk som bodde i en grotta. Eremiten väntade på Gunnar varje gång och passade tiden trots att han levde utan mobiltelefon eller andra kontakter med yttervärlden. Klostret vandrade han ner till ibland, men man sade att ingen hade sett honom äta. Så var han också benig som en enbuske.

I Matteus fortsätter vi att läsa om Jesu under och helanden. En tredjedel av evangelierna handlar om detta. I åttonde kapitlet stillar han stormen på Genesarets sjö. I den kyrkliga traditionen har man sett detta som en kamp mellan det onda och det goda. Han botar två besatta män i samma kapitel genom att driva över deras demoner till en svinahjord som rusar nerför en brant och omkommer. Detta avsnitt kan inte Gunnar få ut något av. Det är för konstigt. Han föredrar att gå förbi det.

I kapitel nio botar Jesus en lam man i Kafarnaum, en kvinna med blödningar, två blinda och en stum. Han väcker också en synagogföreståndares dotter till liv. Kvinnan som lidit av blödningar i tolv år rörde bara vid tofsen av Jesu mantel. Hon trodde att bara hon fick röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. Jesus vänder då sig om till henne och säger: "Var inte orolig, min dotter. Din tro har hjälpt dig."

Ett par medlemmar i vår grupp tar upp problemet med den tro som kan vara  krävande. Det finns Jesusrörelser i vår tid som har framhållit tron så starkt att människor fått skuldkänslor. Har de inte trott tillräckligt starkt, eftersom de lever med bekymmer och sjukdomar?

Historien med kvinnan och manteln har emellertid alltid tilltalat mig. En försiktig vädjan, ett sista halmstrå, en tillit som håller och får gensvar. Jag har tidigare skrivit att jag tycker om ordet tillit, tillit till att Jesus finns där, att han ser och hör oss. En mer utförlig beskrivning av denna händelse finns i Markus femte kapitel. Där känner Jesus att det utgått kraft från honom när hon blivit botad.

Karin som sitter bredvid mig minns många bibelord genom att hon sjungit i kör. Hon visar mig Pälle Nävers "Aftonpsalm" med orden "låt mig röra vid din mantel / med mitt hjärtas tysta bön". Så fint.

25 oktober 2018

Välkända bibelord i Matteus

Jesus hos Marta och Maria
Vad roligt att vara i bibelgruppen igen! Jag har varit borta två gånger. Vi är ganska många nya nu. En del kommer och går, en del är trogna sedan länge. Gunnar, vår samtalsledare, välkomnar alla. Han tycker att det är fint att vi är fria att delta när vi kan.

Nu är vi inne i Matteusevangeliet, där Jesus undervisar och helar. Men innan vi börjar läsa vill en av deltagarna berätta något. Hon hade fått en hundralapp av en annan kvinna i gruppen som ville betala för kaffet. Det är egentligen inte så vi gör. Vi delar i stället på att ta hand om fikat. Så hon som fick pengarna lovade att ge bort dem till någon behövande. När hon är på väg hem stöter hon ihop med en kvinna med barnvagn. Kvinnan frågar om vägen till socialjouren. Hon har behövt lämna hemmet och sin man. Hon kommer rätt. Socialjouren är alldeles i närheten. Men kanske är hon i behov av hundralappen? Ja, hon tar tacksamt emot den.

Likadant är det med Jesus, säger Gunnar. Han kom gående på en väg, står det i evangelierna, och så stöter han på någon som behöver hjälp.

Så till Matteus: I kapitel sju läser vi många välkända ord:
"Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget?"
 "Be så skall ni få. Sök så skall ni finna. Bulta, så ska dörren öppnas."
"Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem."

Jag älskar den andra meningen. Man ska inte ge sig. Då blir man bönhörd. Den tredje meningen är vad vi kallar den gyllene regeln.

Sedan varnar Jesus för falska profeter. "På deras frukt skall ni känna igen dem." Kommer det något gott ur deras tal? Skapar de en god gemenskap eller blir en del uteslutna? Tar ledarna för stor plats? Gunnar påminner om väckelserörelserna på 60- och 70-talet. Mycket var positivt, men en del gick fel.

Missionsbefallningen kallas de slutord i Matteus, där den uppståndne Jesus sänder ut sina lärjungar till alla folk. I kapitel åtta vänder sig en romersk officer till Jesus och ber om hjälp för sin sjuke tjänare. Jesus säger då att han inte funnit någon i Israel med så stark tro. "Jag säger er att många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket." Någon uppmärksammar att där har vi nog fröet till missionsbefallningen.

En bit längre fram följer de svåra och starka orden "låt de döda begrava sina döda" som Jesus sade till en man som ville begrava sin far innan han anslöt sig till lärjungarna. Det diskuterade vi en del kring. Jag sade att med Jesus väljer vi livet. Men det handlar också om att inte komma med undanflykter om att man ska göra något annat först. Vill man gå med Jesus när han vandrar kan man inte stoppa upp följet, menade Gunnar. Jesus är alltid på väg, men han har några viloplatser. Det är Kapernaum, och det är Betania, där han gärna stannar till hos systrarna Marta och Maria och deras bror Lasaros. Någon i vår grupp sade att  när den som talade i texten hade begravt sin far kunde han väl springa ifatt!

21 oktober 2018

En kyrka för stora och små

Sackaios i trädet från "De yngstas bibel".
I dag hade jag bestämt mig för att gå i mässan. Jag hade skrivit in det i agendan. Jag tror inte det är bra att hålla sig från källan länge. Bibelgruppen har jag missat två gånger också.

Jag fick en glad överraskning när jag kom in i Högalidskyrkan. Det var många barn där med föräldrar. Det skulle bli en mässa för stora och små. Och det blev en så härlig stämning med glada psalmer som jag kände igen från tiden när mina barn var med. Dottern var med i kören i många år. Sonen gick i söndagsskola och fick tända ljuset i kyrkan vid advent.

Vi sjöng psalm 608 Vi sätter oss i ringen, 398 Vi reser ett tecken och 602 Så länge solen värmer jorden. Så fina och välkända för mig. Barnkören var med förstås.

Dagens bibeltext om tullindrivaren Sackaios lästes ur "Barnens bibel". Sackaios var kortväxt, så han klättrade upp i ett träd när han ville se Jesus. Då blev han också upptäckt. Jesus ville följa med honom hem och besöka hans hus. Det tyckte många illa om, för Sackaios var känd för att lura folk på pengar. Men då lovade Sackaios Jesus att han skulle betala tillbaka alla pengar han tagit orättmätigt för att han ville bli rik.

Mitt i gudstjänsten fick vi skriva ner något vi var bra på, lappar som skulle läggas ner i korgar och välsignas. Jag skrev att jag var bra på att vara med barnbarnen, att svara på deras frågor och introducera dem i konsternas sköna värld: litteratur, teater, musik. Jag lade till att jag ville att de skulle få kännedom om Jesus. Där har jag varit dålig. Ändå är jag som farmor en av faddrarna till de barnbarn i Luxemburg som döpts i katolska kyrkan. En pekbibel har de fått i alla fall att börja med. Och nu hittade jag i min bokhylla "De yngstas bibel" som dottern fick i julklapp ett år av moster, morbror och kusiner. Så det är väl bara att leta upp lämpliga texter och läsa för de små.




28 september 2018

En chans att läsa Bibeln (Bokmässan 2018)

Om två månader kommer Nya Testamentet på lättare svenska ut. Initiativet kom från Lättläst förlag där en chef kontaktade Myndigheten för tillgängliga medel. Hanna Wallsten med flera har samarbetat med Bibelsällskapet. Målgruppen är läsare som av olika skäl har svårt att ta till sig "Bibel 2000". Hanna Wallsten har sett tonåringar framför sig när hon arbetat med materialet.

Hur förenklar man då? Man kan skriva kortare meningar, ta bort bisatser, byta ut svåra ord. Ibland kan budskapet bli starkare, när språket inte sätter upp hinder. I Johannes första kapitel har till exempel i begynnelsen blivit "från början". Grundbetydelsen får inte ändras. Det är dock en helig skrift. Men Hanna Wallsten har varit trygg i sitt samarbete med Bibelsällskapet.

En del stora viktiga ord måste förstås bli kvar som evangelium och rättfärdighet. De förklaras då i en ordlista på slutet.

27 september 2018

Kultur och tro på bokmässan

Se människan på bokmässan är ett av Svenska kyrkans största kulturevenemang. Nu på förmiddagen har jag lyssnat på två programpunkter.

Först handlade det om teologins möjligheter. Professor Ola Sigurdson berättade att på hans institution i Göteborg arbetar man gränsöverskridande tillsammans med litteraturvetare och idéhistoriker. Vad det gäller att komma ut med forskningsresultaten är det dock inte så tillfredsställande. De publiceras på engelska i akademiska tidskrifter - som ingen läser, tillade Sigurdson. De är nog mest till för andra forskare och framför allt för dem som ska ge anslag.

Alltså: Ut med teologin i medierna! Jag drar mitt strå till stacken.

Teologin är till för alla som reflekterar över Gud. Den är till för människorna i vardagen, men den kräver ingen bekännelse. Ola Sigurdson, som är mycket produktiv, håller nu på med en bok som ska heta "Gudomliga komedier". Han har hållit på med den i många år, och den kommer att dröja ytterligare några. Den kommer att bli mycket teoretisk och inte alls rolig, försäkrade författaren.

Ordets tillblivelse var nästa rubrik. Lennart Thörn samtalade med Sara Wrige om sin bok med samma titel. Den är en kommentar till Lukasevangeliet, en ganska omfattade sådan, men man behöver inte läsa den från pärm till pärm. Det går till exempel utmärkt att slå upp tillämpliga sidor inför söndagens bibeltexter. I Litteraturmagazinet dök jag ned i hans kommentar till avsnittet om Marta och Maria.

En stor utmaning för Thörn har varit att en muntlig tradition ligger till grund för Lukas. Han var den första som skrev ned Jesu liknelser. Thörn underströk att man inte med säkerhet kan veta att de löd likadant ur Jesu mun. Men Thörn älskar Lukas Jesus som har hjärta för de svaga. Lukas är de fattigas evangelist. Där är Jesus extra krävande mot de rika. Det kostar att följa honom. Och i kapitel 14 kan vi läsa att vi ska bjuda dem som inte kan bjuda tillbaka.

13 september 2018

Höstupptakt i bibelgruppen (Matteusevangeliet)

I går startade höstterminen för bibelgruppen. Vi ska samlas sex gånger, i stort sett varannan vecka. Men jag kommer att vara frånvarande vid två tillfällen. Inte så bra.

Vi fick stora nyheter. Gunnar Lind, vår samtalsledare ska pensioneras i januari. Och Högalidskyrkan ska renoveras, oklart när och hur lång tid det tar. Gunnars efterträdare i bibelgruppen blir Joakim Kohls. Det var i alla fall en god nyhet. Honom har jag och Tage från bibelgruppen haft intressanta samtal med ett par gånger.

Positivt i går var också att vi var så många, 14 stycken. Någon hade kommit tillbaka från förut, några var nya. Bland de nya fanns en ung man som sade att han aldrig hade läst Bibeln. När vi skulle föreslå fortsättningen för våra studier tyckte jag därför att vi skulle läsa Matteusevangeliet. I förordet i Bibeln står det att det lämpar sig för undervisning i kyrkan. Detta för att det innehåller mer av Jesu egen undervisning än de andra evangelierna. Det kom andra förslag om böcker ur Gamla Testamentet som Ester och Rut, men Gunnar landade till slut i Matteus.

Matteusevangeliet inleds med Jesu släkttavla. Det är många namn som rabblas upp, men kontinuiteten är viktig och att Jesus härstammar från Abraham. "Jesu födelse" är rubriken för nästa avsnitt. Det handlar dock inte om födelsen utan om Josefs förhållande till sin trolovade som blivit havande utan att de varit tillsammans. Josef tänkte skilja sig från henne. Då kom Herrens ängel till honom och sade att Maria, som blivit havande genom helig ande, skulle föda en son och att Josef skulle ge honom namnet Jesus, "ty  han skall frälsa sitt folk från deras synder". Josef kom därefter att ta hand om och skydda Maria och Jesusbarnet.

I kapitel 2 kommer de österländska stjärntydarna - de tre vise männen - till Jerusalem för att söka efter "judarnas nyfödde kung". Herodes, som var kung då, var en grym man som dödade sina hustrur och sina barn för att själv försäkra sig om makten. Han bad stjärntydarna att komma med bud till honom. När han blev lurad av dem lät han döda alla gossar under två år i Betlehem och dess omnejd. En tillbakakoppling görs till Jeremia, där stammodern Rakel begråter sina barn när de förs bort från sitt land av assyrierna. Josef hade emellertid tagit med sig Maria och Jesus till Egypten, där de stannade tills Herodes hade dött.

Gunnar, som varit mycket i Egypten, berättade att det finns en Mariakult där bland kopterna. Man tog emot hennes barn, och man visar gärna på minnesplatser som det finns många av.

Rakels gråt har inte upphört.Vi slutade med en bön för Idlibs barn.