Myt eller verklighet (Therese Bohman, Sanningsberget)

Therese Bohman, en av mina favoritförfattare, kommer ut med en ny roman efter "Andromeda" (2022) som skildrade ett annorlunda kärleksförhållande i förlagsvärlden. "Sanningsberget" har genom att den utspelar sig i Kolmården en självbiografisk utgångspunkt. Therese Bohman är född och uppvuxen i Krokek. Att hon använder sig av en jagperson inbjuder också till identifikation med författaren, men så småningom inser jag att det inte är den rätta läsarten. "Sanningsberget" är en skapad livsberättelse. Huvudpersonen Hanna blir erkänd konstnär i stället för författare. Therese Bohman själv är dock även konstkritiker. Hennes kunskap om måleri är imponerande konkret som den kommer fram i boken.

Det äkta spelar stor roll. Redan som barn finner Hanna en själsfrände i Marcus. I tonåren blir de älskande. I centrum av "Sanningsberget" finns ett tragiskt och mystiskt försvinnande som för med sig tankar om vad som är myt eller verklighet, vad vi vet om varandra och om livet har en mening.

Enligt berättaren är allt föränderligt, till och med det grå urberget i det långa perspektivet. Men den troende Marcus invänder att det inte är en levande organism. Om livets mening har de olika uppfattningar. Hanna förkastar enkelt kristendomen. Hon säger naivt att hon inte kan gå in i ett system med dogmer som har svar på allt. Nej, någon mening finns inte enligt henne. Men hon finner en lätthet i den sanningen.

"Sanningsberget" är på det stora hela både en spännande och finstämd bok. Men den är desillusionerande för läsaren som inte får de svar hon väntar på.