5 december 2014

Iotakorset - en meditationsteknik

Iotakors. Foto: Anna Nordström
I onsdags var sista kvällen på terminen i bibelgruppen. Vi fortsatte att läsa i Andra Mosebok om israelernas uttåg ur Egypten som spelar en central roll för judarna och deras religion. På sabbaten tänds ett ljus för skapelsen och ett för uttåget. Gunnar, vår samtalsledare, gjorde israelernas slaveri i Egypten till en parallell till koncentrationslägren och befrielsen ur dessa. Själv har jag - och många med mig - i båda sammanhangen svårt med de grymheter som Gud låter äga rum innan han befriar sitt folk.

Vi tog också upp programmet för vårens sammankomster. Gunnar Lind och flera med honom i gruppen är engagerade i den koptiska kyrkan i Egypten. Gunnar har bott i Egypten och är ofta där. Några i gruppen har varit med på resor dit. Så kom förslaget om att måla iotakors upp. Iotakorset, vars benämning kommer av första bokstaven i Jesusnamnet, är nära tvåtusen år gammalt och har sitt ursprung just i den koptiska kyrkan. Det bestämdes att vi ska måla iotakors tillsammans under fastan.

Gunnar Lind har medverkat i en bok som gavs ut på Verbum 2012, "Måla och meditera med iotakors". Han har också varit nere i Egypten och undervisat munkar i konsten. Det är ganska speciellt att en svensk fått göra det när iotakorset egentligen är deras från början.

De färger som används är röd, gul, grön, svart, vit och blå. Ofta använder man förtryckta kors. Helst ska det vara på papyrus, men det är inte alltid lätt att få tag på. Då får man nöja sig med vanligt papper. Det ska bli som en meditation, där man flätar samman sitt eget liv med Jesus. Det låter stort, men jag ska försöka gå in i det förutsättningslöst. Först blev jag lite skraj. Jag är ju jättedålig på att måla! Men en dam i gruppen visade upp hur iotakors ser ut när man fyllt i färgerna. Då tänkte jag att det nog mest handlade om tålamod - snarare än konstnärligt hantverk. Enligt boken ska det fungera med barn också.

Kanske är vår lokal inte den bästa, ett vanligt samlingsrum i prästgårdslängan. Iotakors brukar målas under retreater, och det tar lång tid att förfärdiga. Vi får använda oss av flera kvällar. Även intagna på fängelser har använt sig av metoden. En morgon mötte Gunnar en fånge som var helt utmattad. Han hade suttit med sitt kors hela natten och gått in i den färg som står för smärta. Tanken är att man kan föra över svåra känslor till iotakorset som då fungerar som en symbol som bär dem utanför oss själva. Ja, spännande ska det bli. Och jag kommer att dela med mig här när det blir aktuellt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar