2 mars 2017

Passionshistorien - lärjungarna och folket

Judaskysssen
Ni som läser det här känner nog väl till Jesu lidandes historia. Men jag tänker ta upp några aspekter efter att vi igår i bibelgruppen läst Lukas kapitel 22 och 23.

Vi vet att lärjungen Judas förrådde Jesus genom en kyss. Jesus förutsåg det och sade vid den sista måltiden att "den som förråder mig har sin hand här på bordet tillsammans med mig. Människosonen går den väg som är bestämd, men ve den människa genom vilken han blir förrådd!" Jesus uttalar något som kan ses som en paradox. Det är förutbestämt, men han dömer den som bidrar till bestämmelsens fullbordan. Kanske finns det ändå en fri vilja här. Det är inte avgjort vem som ska göra det. Judas kan en längre period haft tvivel kring Jesu gärning eller illa förstått den. Det var  han som reagerade när en synderska (som Lukas kallar henne) smorde Jesu fötter med dyr olja. Judas tyckte det var slösaktigt. Han förstod inte till fullo kärleksbudskapet.

Judas blir dock djupt olycklig när han förstår vad han gjort. Han går och hänger sig. En annan av lärjungarna, Petrus, kommer att handla emot sitt eget hjärta. Jesus förutsäger också Petrus förnekelse: "tuppen ska inte gala i natt förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig". Det säger han till Petrus som sagt sig vara beredd att gå både i fängelse och i döden med sin herre.

När Jesus fängslas skingras lärjungarna. De lämnar honom. Men Petrus följer efter på håll. När han blir igenkänd som en av Jesu lärjungar säger han dock nej, han känner honom inte. Det är klart att det är av fruktan. Petrus vänder dock tillbaka och blir vittne till den tomma graven. Han möter också den uppståndne Jesus i Johannes 21 kap, får upprättelse och blir den klippa som den kristna kyrkan byggs på. Han dör martyrdöden i Rom år 64 e.Kr.

Som bekant dömde inte Pilatus Jesus till döden. Inte heller kung Herodes som också befann sig i Jerusalem vid påskhögtiden fann att Jesus gjort något brottsligt. Men den folkhop som hade samlats ropade: "Döda honom och låt oss få Barabbas fri." Det var en man som satts i fängelse för upplopp och mord. Folket fortsatte att ropa och kräva att Jesus skulle dödas i stället för Barabbas. Till slut gav Pilatus efter. Orden i trosbekännelsen att Jesus blev pinad under Pontius Pilatus betyder inte att Pilatus dömt honom till döden utan att detta skedde under Pilatus tid som ståthållare i Judéen mellan år 26 och 36 e. Kr. Det är alltså en tidsangivelse.

Förhören med Jesus skedde på natten. Nu var det tidig morgon. Det var en mobb som krävde Jesu korsfästelse. Vi ska inte läsa det som att folket vänt sig mot Jesus. "En stor folkmassa följde med, och kvinnor som sörjde och klagade över honom."



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar