5 november 2019

Tack Paulus!

Högalidskyrkan med sitt södra torn 
Det är mörkt när jag går upp genom Högalidsparken till bibelgruppens möte. Det är den tiden på året, november. Men på dagen har solen lyst, och jag gick en promenad längs Årstaviken.

Fyra personer kom. Av de andra var en på resa, två hade hälsoproblem. Det sistnämnda är inte så roligt, men vandringen i Sinai ser vi fram emot att få höra om.

Vi läser nu Efesierbrevet. Det är enligt flertalet forskare skrivit av en nära lärjunge till Paulus. Om det är så är det författat på 90-talet, om Paulus skrivit det själv är det från 60-talet. Det hör till de brev som kallas för fångenskapsbreven. Paulus satt under flera år i fängelse för sin tros skull: i Efesos i Mindre Asie under mitten av 50-talet, i Caesarea i Palestina år 58-60 och i Rom i början av 60-talet.

I kapitel 2 finner vi rubriken "Skiljemuren mellan judar och hedningar har rivits." I kapitel 3 skriver författaren att Guds plan var att ge evangeliet till hedningarna. Petrus och Paulus delade upp missionen mellan sig. Petrus vände sig till judarna och Paulus till hedningarna. Hur skulle det annars ha gått för oss? Skulle vi ha berövats kännedomen om Kristus och hans kärleksbudskap? Skulle inte också vi ha fått vår boning i Kristi kropp?

När Carina summerar kvällen ber hon för dem som inte är med oss. Hon tackar också Paulus för hans ord. Då gick det för första gången riktigt upp för mig vilken avgörande betydelse han haft för oss här uppe och också för mitt liv. Tack Paulus!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar