Semester i Polen, del 3 - maten, platserna och historien

Kyckling i salladshuvud med röda bär

Jag älskar den polska maten, nästan allting. Kanske inte de kokta degpirogerna men annars. Den är så vällagad och så vackert upplagd. Den första gastronomiska upplevelsen var i Świnoujście 2003. Vi var ett sällskap på sex personer som beställde in stekt torsk på en enkel servering med Coca Cola-paraplyer. Vi blev mycket nöjda med maten. Ändå kom kökspersonalen fram till oss när vi ätit upp alltihop och menade att det kanske inte blev så perfekt. Vi fick var sin ny portion gratis!

Jag tycker om surkål och syrade inläggningar av grönsaker. Det är en bra förutsättning för att gilla den polska maten. Bigos är nationalrätten som är en slags gryta på surkål, kött och korv. Den serverades i ett av fotsbollstälten i Kraków.



Bigos



Öl med sugrör på restaurang i Hel

Bara två gånger på två veckor blev jag missnöjd. Det var inte på tåget. Där lagades maten på riktig spis! Det var i Kraków en gång när vi fick halvdan pizza, men då rensade vi efteråt med en specialbeställd apelsin som vi fick filead. En gång i Władysławowo serverades riktigt dåliga, nästan ogräddade crêpes. Det stället hade vi gått till bara för att de hade rödvin. Jag blev trött på ölen.

En annan sak var att vi åt judisk mat för första gången i Kraków. Jag var tvungen att smaka gefüllte Fisch som jag läst om i romaner. Det var ingen höjdare, några slags fiskbullar med gélé. Huvudrätten på restaurangen i stadsdelen Kazimierz var en variant av torr svensk 50-talsstek. Men miljön på Klezmer Hois var gemytlig, och vi njöt av musiken.

Historien är alltid närvarande i Polen, kanske främst 1900-talet men också tidigare sekler. I slottet Wawel i Kraków är vår Sigismund begravd, han som var kung över både Sverige och Polen och gift med Katarina Jagellonica.

Vi avstod från utflykt till Auschwitz. Men vi gick en promenad till det som är kvar av Schindlers fabrik. Där fanns också en utställning om Kraków under ockupationen.

När jag kom till Warszawa med riksdagen för några år sedan tog guiden oss direkt från flygplatsen till muséet vid Gamla stadens torg, där man visar en 20 minuters film om staden som förstördes till 85 procent under andra världskriget. Det är en mycket gripande och angelägen dokumentär som man inte får missa. Jag gick dit igen, nu med Örjan. När man går ut därifrån ser man med ännu större förundran och beundran på allt det som har byggts upp igen.

Ordet Umschlagplats är ett av de värsta från förintelsen. I Kraków finns en sådan att se som ett monument i de judiska kvarteren, en annan nära hotellet i Warszawa. Där hade man ristat in förnamnen på offren.

Umschlagplatz i Warszawa

I Gdansk kan man besöka varvet där Solidarność startade processen som ledde fram till kommunismens fall och kalla krigets slut.