14 september 2012

Cortile dei gentili - plats för dialog

Cortile dei gentili är på italienska den förgård i Jerusalems tempel där både judar och icke-judar kunde samlas. Under denna rubrik reser kardinal Gianfranco Ravasi, ordförande i det påvliga kulturrådet, runt i Europa och initierar samtal om tro och icke-tro. Det pågår under två dagar i Stockholm. Jag tyckte det verkade intressant. Allmänheten hade tillträde. Det behövdes bara en anmälan. Så jag begav mig till Kungl. Vetenskapsakademien i går eftermiddag.

Efter kardinalens inledning berättade Georg Klein, välkänd ateist, om hur han under en kortare depression i tonåren med hjälp av musik och dikt kom till tro. Han tog med en vän på vandring och hade efter några dagar omvänt honom också. Sedan dröjde det ungefär lika länge och så var han inte troende mer. Hans konklusion är att tron var ett instrument för honom att komma ur sin nedstämdhet. Jag brottades själv med tankar om hyckleri  när jag under en svår tid ropade efter Jesus. Då sa min syster, som har längre och djupare troserfarenhet än jag, att han vill att vi kommer till honom. Så enkelt var det.

Klein refererade till en Michael Shermer som har skrivit att hjärnan är en trosmotor. Det finns en tendens hos människan att finna meningsfulla mönster, och ytterst handlar religion om tröst mot döden. Men döden är en självklar del av det existentiella kontraktet, menade Klein.

Det var nog Georg Klein som med sitt personliga bidrag och sin intellektuella skärpa var den stora behållningen av seminariet. Sedan vidtog en filosofisk diskussion, som förstås blev abstrakt, om skillnaden mellan att hålla saker för sanna och kunskap som kräver evidens. Lundabiskopen Antje Jackelén ville införa tillit som ett bredare begrepp än försanthållande. Luther menade att tro är det som vi ytterst sätter vår tillit till. P C Jersild fick applåder när han sa att det finns det som är sant och det som är viktigt.

Ingmar Ernberg, professor i tumörbiologi, betraktade sig själv som en sökande ateist och påminde om att vetenskapen inte alltid står på säker grund. Big bang-teorin hålls uppe genom att man ständigt uppfinner nya ad hoc-hypoteser.

Ulf  Danielsson, professor i fysik, lade till att vi accepterar att kvarkar finns utan att ha sett dem. Och visst finns det gränser för vetenskapen. Det finns frågor den inte kan besvara: Varför existerar något över huvud taget? Varför finns något i stället för ingenting? Det är frågor som har gett mig själv svindel.

Annars kan man väl säga att tillställningen med tre och en halv timma utan paus blev för lång. Efteråt bjöds på vin och snittar, men jag var för trött för att stanna. Ensam var jag också.



2 kommentarer:

  1. Det låter ju väldigt spännande (om än lite mastigt…).
    Så många intressanta evenemang det finns som man aldrig uppmärksammar!

    Intressant också att det var Rom som låg bakom. Annars trodde jag att Vatikanen fortfarande hyllade den princip som någon Pius eller Leo slog fast runt förra sekelskiftet, att den enda ekumenik som behövs är att de vilsegångna fåren återvänder till den allmänneliga Kyrkan.

    SvaraRadera
  2. Varför finns något i stället för ingenting? Ja, Lawrence Krauss har faktiskt svarat på det. Alla är inte överens om att han har rätt men man kan definitivt inte slå fast att frågan inte KAN besvaras.

    SvaraRadera