Jonas Gardell fungerar som djävulens advokat när han läser Nya Testamentet i sin bok Om Jesus. Han undrar själv om hans tro ska hålla för en sådan läsning. Det gör den.
När jag kommit en bit in i boken tänkte jag: Hur kan han tro på Gud? Han kommer till svårsmälta slutsatser men gör det efter att ha gått grundligt till väga. Han framhåller att han inte är någon forskare men har arbetat på sin bok i tolv år, och litteraturförteckningen är imponerande. Det handlar om att pröva den historiske Jesus mot evangeliernas, och då blir det lite svårt. Många av Jesus utsagor riktar sig till det judiska samhälle han levde i. Därmed skulle alla vi andra vara uteslutna.
Gardell nagelfar själva kärnan i budskapet, att Guds rike var omedelbart förestående. Efter Jesus död och uppståndelse väntade man på ett annat slut då han skulle återkomma. Inte heller det kom. Paulus och evangelisterna hittade därför på villkor som måste vara uppfyllda innan. I dag får vi nöja oss med argumentet att Guds tidsuppfattning är en annan än vår.
Jesus ord "Guds rike är inom er" återfinns enligt Gardell bara i Lukas och är troligen en skapelse av evangelisten själv.Varför troligen? Det får man inget svar på. Det är minst sagt tråkigt, eftersom den bibelversen är så utomordentligt tillltalande för en modern läsare.
En sak som man måste vara medveten om är naturligtvis att Nya Testamentets författare går tillbaka till det som utgör vårt Gamla Testament för att visa på det förutbestämda i Jesus gärning, lidande och död. Och själv åberopar han ofta de judiska skrifterna. Särskilt i Johannesevangeliet blir Jesus det inkarnerade ordet, visar Gardell. Hela tiden görs och sägs saker för att skriftställen ska uppfyllas. Jesus död blir en gigantisk iscensättning av symboliska handlingar.
Gardell betvivlar att Jesus dog för våra synder. Det skulle göra Gud till en bödel och människan till något orent. Det stämmer inte heller med Jesus syn på synden. Han botade och förlät sjuka, syndare och utstötta utan att något offer frambringats i templet enligt lagen. För författaren är i stället Jesus död på korset den yttersta solidariteten med mänskligheten och dess lidande: Han vet hur det är. Han har själv varit där.
Jag förstår att Gardell med sina traumatiska upplevelser och sitt utanförskap attraheras starkt av den kristna tron. Att vi inte är ensamma och inte dömda är det centrala för honom. Han är orubblig: "Det hela är omöjligt. Dock tror jag".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar