27 april 2012

Albertus Pictor och världens bästa pastasallad

För första gången besökte jag Stockholms läns museum som ligger i Sickla. Vilken tillgång! När man kommer in möts man av människor i olika åldrar som filmats på Sergels torg. De berättar var de bor i Stockholm, hur länge de bott där, var de bodde förut och så vidare. Det blir en levande bild av en växande storstad.

Men det var Albertus Pictor, kyrkomålaren från 1400-talet som drog mig dit. Han finns representerad i ett trettiotal kyrkor, de flesta i Uppland, så han var inte obekant för mig. De rikaste samlingarna som jag sett var nog i Härnevi och Härkeberga.

På grund av hans tillnamn Ymmerhausen tror man att Albertus kom till Sverige från den tyska staden Immenhausen. Dock finns inga spår kvar där efter honom. I Arboga fanns han inskriven som borgare 1465 och torde redan då vara en utlärd mästare. Det var en förutsättning. 1473 gifte han sig med änkan till en målarmästare och slog sig ned vid Norreport i Stockholm. Det latinska namnet Pictor betyder att han både var målare och pärlstickare. Han broderade på textil. Albertus Pictor dog 1509.

Han kom till vårt land under en för hans verksamhet mycket gynnsam period. Kyrkan var rik. Under 1400-talet bytte man ut trätaken mot nya valv i tegel. Dessa kalkades vita och väntade bara på att bli bemålade. Skräcken för tomrummet, horror vacui, gjorde att de inte bara fylldes med scener från den bibliska historien utan också med rankor och andra schabloner.

På 1700-talet vitkalkades många av de medeltida kyrkorna på grund av den tidens konstsyn och liturgi. På 1800-talet återupptäcktes medeltiden och man började en restaurering, från början ganska hårdhänt, senare med mer vänliga metoder.

Konstgenren memento mori - kom ihåg att du är dödlig - var framträdande på kyrkväggarna. Shackspelet med döden får illustrera utställningen på hemsida och programblad.

albertus_utst
Täby kyrka
Bilden för tankarna till Ingemar Bergmans film Det sjunde inseglet. Den gjorde ett starkt intryck på mig, kommer jag ihåg från min skoltid.

Albertus Pictor hämtade många av sina bilder från det tyska trycket Biblia Pauperum, de fattigas bibel. Adam och Eva finns med, Noas Ark, Jona i valfiskens buk och många andra från både Nya och Gamla testamentet. Lekare med instrument är ett mer profant inslag hos honom.

Blymönjan och cinnobern har svartnat medan golockran i lutan har stått sig betydligt bättre. Men det var som på bilden till höger den högst profane lutsplelaren i Härkeberga kyrka såg ut när Albertus Pictor hade lagt sista handen vid honom, med rosiga kinder och narrdräkt i glada färger.
En rekonstruktion av hur lutspelaren i Härkeberga ursprungligen sett ut. När blymönjan möter kalken blir rött till svart.

Jag trodde att predikan kom att hållas på svenska först efter reformationen, därav målningarnas pedagogiska betydelse. På en skärm i museet står emellertid att predikan hölls på svenska medan liturgin var på latin. Men guiden tror att prästerna använde sig av Albertus Pictors bilder i sina predikningar.

I Lids kyrka finns ett självporträtt. På det tidstypiska språkbandet ovanför står skrivet: Memento mei Alberto, pictor huius ecclesie. Kom ihåg mig, Albertus, denna kyrkas målare.

Albertus Pictor självporträtt i Lids Kyrka
Foto: Pia Melin som har skrivit en avhandling om Albertus Pictor
Tänk vad många fina utflyktsmål alla dessa kyrkor är! Jag rekommenderar er också att åka eller promenera till Sickla. Hemifrån mig vid Hornstull är det en fin väg längs Årstaviken, sedan lilla färjan över till Hammarby Sjöstad och fortsatt vandring längs Sickla kanal.

Utanför museet och kulturhuset Dieselverkstaden ligger en av mina favoritrestauranger, Tutto Italia. Deras varma pastarätter kan ni göra bättre hemma. Men pastasalladen är världens godaste!
Tomater med mozzarella, carpaccio, salami, kronärtskockor, oliver, soltorkade tomater ...

Ett glas vin serveras till om man så önskar. Uteserveringen ligger i skyddat läge. Jag har kunnat sitta där både tidig vår och sen höst. Ägaren växlar gärna några ord med er om hur han startade sin verksamhet i början av 70-talet med att baka pizza i en vanlig hyreslägenhet.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar